Vi har ju börjat på Högskolan Väst nu, läser till förskolelärare. Eftersom vi redan har läst tre terminer i Gbg har vi nu fyra terminer kvar. Det känns som en evighet! Skolan verkar helt okej, även om det vart en del mas fram och tillbaks med klasser och grupper. Nu börjar det dock ordna upp sig, och på tisdag ska vi träffa "vår" grupp för första gången! Ska bli skönt att få ett ansikte på alla namn! :)

Vi letar lägenhet för fullt, i Uddevalla. Vi får väl se hur det blir. Det hade blivit lite kortare att pendla till Trollhättan från Uddevalla, än från här till Uddevalla.

Det virvlar runt en massa tankar som skulle behöva få luftas lite, men vi fick precis besök så det får vänta!

Hej så länge!

Jaja. Igår såg vi förresten en rätt bra film. The Experiment. Den handlar om ett antal personer som är med i en studie där de blir indelade i två grupper. Ena gruppen får bli fångvaktare och andra gruppen får bli fångar. Det är skrämmande att se hur fort fångvaktarna "intar" rollen som maktinnehavare! Detta experiment är också utfört i verkligheten. Jag har läst en del om det i mina psykologistudier. Makt är en spännande grej egentligen. Tänk vad makt gör med människor.. Eller vad människor gör med makt. Eller vad människor med makt gör med andra människor..

Det har varit väldigt mycket prat om dödsstraff och dylikt i min omgivning i det sista. En del verkar ha väldigt svårt att acceptera att jag är emot dödsstraff. Det ska alltid försökas övertalas, alltid försökas överröstas, alltid försökas idiotförklaras. Nejnejnej.
Jag kan inte lova att mina åsikter aldrig kommer rubbas, att jag alltid kommer känna som jag gör idag (vem kan det?) men så länge jag levt har jag känt likadant: Det är hyckleri att bestraffa död med död.
Javisst är det dyrt att ha människor i fängelse, men ska ekonomin styra vem som får leva eller inte leva? Nej. Och visst ska personer ha straff! Jag menar inte att man ska få göra vad som helst mot vem som helst utan konsekvenser. Självklart inte.
Ungefär nu brukar då den välkända kommentaren komma: "Men om någon mördade någon i din familj, skulle inte du vilja se den personen död då???". Eftersom jag aldrig upplevt det kan jag ju inte med all säkerhet säga hur jag rent hypotetiskt sett skulle känna i ett sådant läge, men att döda den eventuella mördaren skulle aldrig göra att man får tillbaks en bortgången familjemedlem. Det är hårt, jag vet. Och jag lider med alla människor som någonsin blivit utsatta för ett så hemskt brott. Kanske längre fängelsestraff hade varit bättre? I Sverige kan det ju tyckas vara lite för klena straff ibland.. 
Sedan finns det ju faktiskt också väldigt många som blir oskyldigt dömda! Vågar vi verkligen ta chansen?

Huvudkaraktären i The Experiment sa en intressant sak som jag verkligen tycker passar in i den här debatten. Han sa något om att det är rättvisa som leder till krig. Jag håller med honom på något sätt! "Ett öga för ett öga för ett öga" leder bara till en ond cirkel av hat och krig. Jag skulle önska att vi någon gång kunde vakna upp och börja bry oss om varandra. På riktigt. Vända andra kinden till! Jag tror vi hade mått fan så mycket bättre själva också då!
Okej, det jag vill komma till då - Låt mig ha mina åsikter, oavsett om du inte tycker likadant ;)

Åh just det. Jag har sagt det förut, men jag säger det igen - Vackra ord berör mig! Jag älskar melodiöst formade meningar med finstämda innebörder. - Baby Jane av Sofi Oksanen!! En vacker bok om ett inre kaos, om utmattad kärlek, om sorg..